Ädelgaser
Ädelgaser finns i luften bland oss, dock så är de ytterst ovanliga. Knappt 1% av luften är ädelgaser.
De kallas "ädla" för att de är alltid grundämnen, de blidar aldrig kemiska föreningar och deltar ej i kemiska reaktioner.
Det finns icke molekyler som innehåller ädelgasatomer, inte ens om det endast är ett rent ämne.
För ädelgasatomerna kan inte sitta ihop med andra atomer.
De vanligaste ädelgaserna är helium (He), neon (Ne), argon (Ar) och krypton (Kr).
Alla ädelgaserna finns i grupp 18 i det periodiska systemet.
Ädelgaser i vardagen.
Helium är extremt sällsynt i luften, eftersom den är så lätt. Den är mycket lättare än luft och försvinner ut i rymden. Men i och med att den är så lätt är den väldigt bra att använda i ballonger och luftskepp. Helium kan ej fatta eld ochär därför en ytterst säker gas.
Om man skickar eletricitet genom argon, neon och krypton får man ett ljusande sken med en vacker färg.
Glödlampor måste ha argon innom sig för om man skulle ha vanlig luft skulle syret göra att glödtråden brann sönder.
De används även som skyddsgaser eftersom de inte reagerar med andra ämnen. De är i vägen så att andra ämnen inte reagerar med varandra. Argon är vanligast vid användning eftersom det är billigast.
//ELIAS G
Glas
Om man bryter ner glas så ser det ut så här i mindre delar:
Glas>sand>kvarts>kiseldioxid.
Glas främsta beståndsdel är sand. I sand finns kvarts, som är en mineral (metallförening). Metallföreningen är kiseldioxid. Ren smält sand som sedan får svalna är kvartsglas. Kiseldioxid finns även i keramer. Skillnaden mellan keramer och glas är att kornen i keramer inte har smält ihop helt, utan bara smält samman en aning, medan de helt och hållet har smält i glas. Kvartsglas är mycket värmetåligt och släpper igenom alla sorters ljus, till och med UV-ljus. Kvarts smälter vid 1700 grader. Detta gör glasmassan svårarbetad. Men om du tillsätter kalksten och soda (natriumkarbonat) så resuleterar det i att smältpunkten sjunker till under 1000 grader. Sådant mer lättarbetat glas kallas sodaglas. Sodaglas används till bl.a. fönster, flaskor, drickglas mm.
Om man vill färga glas för att göra det fint eller skydda innehållet mot ljus kan man blanda i t.ex. järnoxid, för att få det grönt eller brunt, som i ölflaskor eller cubacola. Koboltoxid gör glaset blått. Man kan färga glaset i andra färger med andra metalloxider. Nu kanske du undrar varför kolvarna och bägarna i labbsalen tål värme så bra. Det är för att de är gjorda av borosilikatglas. Glaset innehåller en förening av boratomer. Man har även sådant glas i ugnsfasta köksformar.
Det finns ett glas som är väldigt gnistrande och klart. Det kallas kristallglas. Man har i det glaset bytt ut sodan mot pottaska, även kallat kaliumkarbonat. Man har också blandat i blyoxid. Glaset blir då lite tyngre och klangigare. Kristallglas kan man bl.a. hitta i kristallkronor. Om man snabbt kyler smält glas uppstår spänningar i glaset som gör att det blir starkare än vanligt glas. Det kallas härdat glas. Om det ändå spricker, spricker det i många småbitar. Det används i sidrutorna på bilar. Lamellglas är ännu en annan sorts glas. Det är två eller flera glasskivor som sitter ihop med lite plast. Om ett stenskott träffar glaset, som kan finnas på vindrutor, spricker inte hela glaset, utan bara en liten del.
Glas går att återanvända t.ex. så pantas returflaskor i affären. På bryggeriet diskas de och används på nytt, men de flesta glassaker skickas till materialåtervinning. Av dem görs nya saker när glaset smälts ner. Därför är det mycket viktigt att skilja på färgat och ofärgat glas när man källsorterar. På tal om källor: Kemiboken är enda källan. :)
//Bianca & Andreas
Keramer is da thing
Keramer är en grupp av material som inte är lika vanlig som t.ex trä, gummi och plast. Det är en av våra äldsta materialtyper. Ordet keram kommer från det grekiska ordet "keramos" och betyder lera. De första keramerna tillverkas av lera.
Krukor, fat och tagelsten men även porslin är gjort av keramer. Leran består av små söndervittrade bergarter och är även en blandning av metalloxider och kiseloxid. Man formar leran och sedan bränns den i en ugn, då kan den inte blandas med vatten och bli mjukare. Många keramiska material kan brännas av olika ämnen. Keramer används i flygmotorer, racketmunstycken och som värmeskydd på rymdfärjor.
Keramer leder inte elektricitet.
Ett nytt exempel på en keram är "Glaskeram". Glaskeramer används till bland annat ugnsformar och i glaskeramikhällar på kökshällar.
Borrar och skärverktyg är gjorda av lättare och hårdare keramer.
Fibrer :3
Narturliga fibrer
Exempel på narturliga fibrer är bommul, lin, silke och ull.
Dem är korta men man kan spinna ihop dem så att dem kan bli både längre och grövre.
konstgjorda fibrer
Man kan också tillveks a konstgjorda fibrer.
Då låter man t.ex. cellulosa reagera med andra ämnen för få fram en molekyl med förändrade engenskaper.
man sprutar sedan ut det genom ett litet hål och ut kommer textilfibrer som viskos eller mondal.
Man kan också göra samma sak fast med plastpolyymerer för att få fram syntetfibrer.
Exempel på syntetfiberer är akryl, elastan och polyester
Om man väver ihop fiber kan man bl.a. göra rep av dem! :3
/// OLIVIA I, OLIVIA C, MALLORY
Plaster
* Molekyler med dubbelbindningar i vill gärna binda nya atomer så att de blir mättade.
* Eten är en molekyl med bubbelbindning.
* Polyteinmolekylen är byggd av ungefär 1000 etenmolekyler.
Plaster som inte kan återvinnas (härdplaster)
-Härdplaster är plastsorter som inte kan återvinnas. Orsakern är att när man värmer eller försöker smälta härdplast så skapas fler bindningar mellan atomerna som gör att istället för att plasten smälts så plir den hårdare.
-Om man värmer härplaster ännu mer med högre temperatur så förstörs molekylerna.
//Emilia
Exempel på härdplast:
-Baktelit är en av de äldsta plastsorterna
- Baktelit används mycket till elektriska aparater och kastrullhantag.
-Polyuretan är en av de nyare plastsorterna och är en mycket tålig plastsort.
-Polyuretan andvänds ofta i inlineshjul. Av polyuretan kan man också göra ett plastskum som kallas cellplast och kan andvändas som stoppning i möbler.
//Emilia
Färg som består av plast
-Latexfärger är baserade på plaster som är utblandade i vatten. Färgen inehåller små partiklar av plastpolymer som sedan när vattnet dunstat bort bildar en tunn hinna av färg.
//Emilia
Att återandvända plast
-Pet-flaskor är gjorda av en plastsort som kan återanvändas. Flaskorna kan diskas och fyllas på igen 20 gånger innan de smälts ner och återanvänds till en ny flaska.
-Andra plastprodukter kan inte återvinnas på samma sätt utan istället materialåtervinnas igenom att man smälter dem och gör nya plastföremål.
-Ett annat sätt att återvinna plast är kemisk återvinning. Kemisk återvnning består av att man återvinner byggstenarna (atomerna) i plasten.
-Kemisk återvinning fungerar så att man bildar en blandning av monomer och organiska ämnen genom att man hettar upp plasten utan syre. Man separerar då massan och kan sedan andvända den igen till andra plaster och kemiska produkter.
//Emilia
Slöseri med plast
-Plaster eldas också upp. Det gör man för att få energi av det.
-När man eldar plast blir det till fjärrvärme och det kallas energiåtervinning.
-När man har eldat plast så släpps det ut en massa giftiga gaser och måste renas innan den slåpps ut.
//Emilia
Polyvinylklorid (PVC) - en vanlig plast
-tillverkas av molekyler som heter vinylklorid.
-vinylklorid är som eten, men en av väteatomerna har bytts ut mot en kloratom.
-flera vinylkloridmolekyler som kopplas ihop bildar PVC.
-Hård och stark plast som tål de flesta kemikaler.
- Kan göras mjukare genom speciella mjukningsmedel.
-används till stuprännor, fönsterkarmar, vattenledningar, livsmedelsförpackiningar, golvmattor, slangar och isolering runt elkablar. //Athene
Polyester och Nylon
Molekylerna i plast kan kopplas ihop på olika sätt. Vissa molekyler har en alkoholgrupp i ena änden och en syregrupp i andra. Dessa molekyle bildar estrar med varandra, långa kedjor av sånna estrar heter polyester. Beroende på hur småmolekylerna ser ut får man olika sorters polyestrar. PET är ett exempel på en vanlig polyester, den används till plastflaskor och tyger (t.ex fleece). Innehåller molekylerna ochså kväveatomer kan man få nylon. Nylon används till strumpor, starka linor, kugghjul och hushållsredskap. //Athene
Termoplaster
Plaster som kan smältas och formas om kallas för termoplaster. Exempel på termoplaster är polyten, PVC och nylon. När plasten värms upp kan dess polymermolekyler glida längs varandra och omformas. //Athene
Källor:
Kemiboken
Trä & Papper
Den största delen av trä består av celluosafibrer men också lignin. Om ett träd inte har lignin så skulle det inte vara hårt, utan lika mjukt som en blomstjälk. Trä består till stor del av andra ämnen men ungefär 30% av lignin, lignin är som ett klister som binder samman celluosafibrerna och gör trädet starkare.
Vi tillverkar väldigt mycket av trä, och det används också som råvara till många produkter.
Det som tillverkas mest av trä är papper. När man tillverkar papper pressar man sönder trä och blandar det med vatten, då får man pappersmassa som blandas med färg och lim innan det pressas till papper. Om man vill ha finare papper så måste man blanda i starka kemikalier i pappersmassan, då får man bort legninet och då blir bara cellulosan kvar och då får man ett papper som är finare och starkare än om man skulle ha gjort det mekanisk väg.
För att kemikalier och ligninet inte skulle rinna ut i vattendragen och skada miljön gjorde man slutna system så allt stannade kvar i fabrikerna. Då avdunstar man vattnet från legninet och kemikalerna, de bränner man upp i en sodapanna och utvinner massa energi.
Papper är också väldigt bra på att återvinnas, men det pappret används till tidnings- och toapapper.
Skrivet av Annie, Oliver, Robert och Louise
Text hämtad från kemiboken
Gummi
Gummi är ett organiskt ämne (ett ämne som innehåller kol), det används b.la till gummistövlar, slangar, ballonger, tätningar, handskar och nappar.
Det finns två typer av gummi, växtgummi och syntetiskt.
Växtgummi får man fram ur växten harts (en sorts akacia).
Syntetisktgummi utvinns av råolja.
Gummi kan återvinnas. För att återvinna det fryser man först ner det till -200 c i flytande kväve. Då blir materialet stelt och kan krossas till pulver. Sen görs pulvret till nytt gummi.
Småfakta om gummi
- Mjölksaften från gummiträdet heter latex
- Gummi består av kolvätet isopren
- Gummi tillhör gruppen polymer
- Gummi påverkas mycket av vädret, det blir svalt när det är kallt och när det är varmt blir gummit mjukt och kladdigt
Den kemiska molykylen är avlång. När den är hopknycklad är gummit slappt. När den är utsträckt är gummit spänt.
Så här ser molekylen av Isopren ut:
.......CH3
.........l
H2C=C-CH=CH2
Förklaring:
Grunden är en kolatom, en kolatom måste alltid ha fyra bindningar.
Ibland angränsar en kolatom bara till tre atomer, då måste det vara en dubbelbindning till en av atomerna.
Detta är alltså ett kolväte vilket innebär att molekylen innehåller både kol(C) och väte(H)
//Sofia, Sebbe, Carl & Elias :)
